Om kollektivtrafiken i Sverige går positivt på de flesta håll, så ser trenden desto dystrare ut i Stockholm. Dagens Nyheter presenterade en artikel, där årets årsprognos för SL ser alltjämt mörk ut.
Budgeterat var ett minusresultat på 254 miljoner kronor, men från den senaste rapporten som SL presenterade i slutet av minus 465 miljoner kronor. Anledningarna till att siffrorna är så pass alarmerande höga är flera. Kostnader för bussar och färdtjänst har ökat, samtidigt som driftskostnaderna i form av el och banavgifter har varit de högsta på länge. Den största anledningen är kostnaden för pendeltågstrafiken. MTRX drev tidigare den, men SL tog över trafiken i början på mars. Det har medfört en enorm kostnadsökning för trafikbolaget, där uppstartskostnaden på över 100 miljoner kronor sticker ut.
Åtgärder för att minska det ekonomiska bortfallet inom SL görs. I april genomfördes en höjning av tilläggsavgiften, det vill säga den summa som biljettkontrollanter tar ut om en person inte kan uppvisa en giltig biljett. Syftet med ökningen var att minska fuskåkandet och samtidigt öka intäkterna.
Nya vanor sedan pandemin
Minskat resande är också en del i att kostnaderna för kollektivtrafiken ökar. Sedan pandemiåren har det tagit tid för vissa kollektivtrafikbolag att återhämta sig till samma resande som innan pandemin, inom vissa regioner har tappet inte hämtats upp. En av dessa regioner är just Stockholm och bolaget SL. Sedan 2019 har allt fler företag implementerat distansarbete som en norm snarare än ett undantag. Det gör att det blir färre resenärer, även om antalet människor i städerna är lika många. En tom buss eller ett tomt tåg är två väldigt kostsamma utgifter för kollektivtrafikbolagen.
Hur är läget i andra regioner?
Utanför huvudstadens gränser är siffrorna dock annorlunda. I Västra Götalandsregionen har Västtrafik en stark första halva på året bakom sig. De civila kontrollanter som infördes i februari har ökat intäkterna markant. De senaste resultaten har ett prognosticerat resultat på 182 miljoner kronor bättre än budget.
Även i södra Sverige går resandet som tåget. I Skåne har Skånetrafiken en prognos på ett resultat med 192 miljoner kronor över budget. Det är en följd av ökade biljettpriser, men också av ett ökat resande rent generellt.
I Östergötland har det regionala kollektivtrafikbolaget haft sparkrav på sig. Under 2024 ska de spara in två procent, jämfört med fjolåret. Men även här råder en positiv trend, trots sparkravet. Inför året hade den en budget som godkände 27 miljoner kronor i minus för att klara det nya kravet. Men enligt en färsk bedömning väntas resultatet enbart hamna på minus tio miljoner kronor.
