2030 ska kollektivtrafiken stå för fyra av tio motorburna resor. Det är iallafall målet. Men sedan pandemin minskade resandet markant, med drygt 30 procent generellt, har kollektivtrafiken i Sverige haft svårt att återhämta sig och hålla prognosen.
Det kollektiva resandet med buss och tåg har minskat i hela 18 av 21 regioner de senaste åren, det rapporterar Dagens Nyheter. När pandemin bröt ut i Sverige 2020 förflyttades många arbetare till hemmakontoret och man uppgavs undvika kollektivt resande i högsta möjliga mån.
Konsekvensen är ett massivt inkomsttapp för kollektivtrafikbolagen. Även om majoriteten har fått tillbaka stora delar av den kundmassa som de hade 2019 och som försvann under pandemin, gick flera stora bolag med brakförlust 2022. SL, som står för hälften av allt kollektivt resande i landet, hade i början av oktober förra året en förlust om 590 miljoner. De beräknas dessutom, i värsta fall, ha ett underskott om 2,1 miljarder inför resten av 2023. Även Skånetrafiken och Västtrafik redovisade röda siffror, både under 2020 och 2021 enligt Dagens nyheter.
Att höja biljettpriset, alternativt dra in vissa avgångar, är två möjliga vägar ur den ekonomiska knipan för kollektivtrafikbolagen. Det är däremot två åtgärder som på sikt skulle kunna leda till att ännu fler resenärer föredrar egen bil framför buss eller tåg. Istället vädjar man efter mer statligt stöd. Den svenska kollektivtrafiken är till hälften finansierad av just skattepengar och till hälften av inkomster. Men nu behöver man än högre subventionering.
Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) meddelar dock att ansvaret ligger hos regionerna och att några större insatser från regeringen i dagsläget inte är aktuella. Däremot får regionerna 1 miljard kronor att dela på, på beslut av Trafikverket i slutet av december till följd av minskade biljettintäkter 2022.
Hur målet om att 40 procent av alla motorburna resor ska nås till 2030 motiveras med hänvisningen till den massiva satsning som görs i både Göteborg och Stockholm. Huvudstaden får en helt ny tunnelbanelinje, med en nota om 50 miljarder kronor. Till Västlänken i Göteborg adderas en tågtunnel.
Och fler satsningar ska det bli. Johan Wadman på Svensk kollektivtrafik lyfter att även busstrafiken bör bli mer pålitlig som ett steg i att nå målet. Genom att öka framkomligheten och således förbättra bussarnas pålitlighet, kan fler attraheras av färdmedlet.
