Är nästa reklamtext skriven av en maskin?

På spaning med Lazzo

Är kreativa yrken som att skapa text och bilder i fara? På riktigt?

Den 30 november i fjol släppte det amerikanska bolaget OpenAI en modell för att skapa text med hjälp av AI – artificiell intelligens*. Modellen heter ChatGPT och kan exempelvis föra samtal, svara på frågor, skriva uppsatser, poesi och programkod.

Nyheten från OpenAI satte internetanvändare fullständigt i brand. Bara första veckan efter nyheten släppts nådde antalet användare miljonstrecket. Och intresset har inte minskat. Det har skrivits mängder av krönikor, artiklar, intervjuer, blogginlägg och gjorts poddar i ämnet sedan dess. Och ett perspektiv är såklart om skrivande som yrke har gjort sitt.

Är det dags att packa ihop tangentbordet, ställa undan kaffekoppen och stänga av Spotify?

Är det slut på uppdrag som kräver ritualen för att producera en säljande text, en beskrivande text, en informativ text? Vem vet, inte jag. Men det finns de som tror att så är fallet.

Författaren Sean Thomas drar sina slutsatser i en artikel i The Spectator från januari -23:
”All writing is an algorithm. As in: all writing is “a process or set of rules to be followed in calculations or other problem-solving operations”. The fundamental problem to be solved in writing is how to impart information in the form of words. Computers are good at algorithms. It´s their thing. That means that given enough data to train on (e.g. all the words ever written on the internet) computers can get really good at running the algos of language.”

Inte så upplyftande kanske. För den som jobbar med text som yrke.

I en artikel på SvD  konstateras att Fredrik Heintz tar uppståndelsen med ro. Han är bland annat professor i artificiell intelligens vid Linköpings Universitet och föreståndare för en forskarskola, Wasp, som finansieras från en Wallenbergsstiftelse.

Fredrik Heintz säger bland annat till SvD:
– Det är inte nödvändigtvis ett genombrott ur forskningsperspektiv, men det kan vara ett genombrott ur ett nyttighetsperspektiv.

Verktyget är så pass utvecklat att det finns många användningsområden som gör att många företag kan dra nytta av detsamma; exempelvis för att skapa marknadsföringsprodukter, webbplatser eller sköta chatten i företagets kundsupport, är Fredrik Heintz bedömning.

Företaget OpenAI nöjer sig dock inte med verktyg för text. Det finns också ett verktyg för att skapa bilder från text, Dell-E heter det. Mycket mer lär komma, det kan vi förutsätta. Ingen tvekan om det.

Även i Sverige pågår forskning kring AI. ”Artificiell intelligens och autonoma system förutspås leda till en fjärde industriell revolution”, står att läsa på Knut och Alice Wallenbergs stiftelses webbplats. Den webbplatsen länkar också till Wasp: Wallenberg AI, Aautonomous Systems and Software Program. Forskningsprogrammet är Sveriges enskilt största privata forskningssatnsing. Målsättningen är att lyfta Sverige till en internationellt ledande position inom området. Stiftelsens satsning uppgår totalt till 4,9 miljarder kronor fram till år 2031. Tillsammans med medfinansiering från de ingående universiteten samt svenska industriföretag omfattar hela satsningen 6,2 miljarder kronor.

Nu är dock nu. Detta inlägg är skrivet av en människa, Johan Hoffman, medarbetare på Lazzo AB.

Tips på webbplatser och artiklar i ämnet
Det mesta skrivet av människor, troligtvis.

*Definition av AI enligt Wikipedia
Artificiell intelligens (AI) eller maskinintelligens är förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna människors och andra djurs naturliga intelligens, främst kognitiva funktioner såsom förmåga att lära sig saker av tidigare erfarenheter, förstå naturligt språk, lösa problem, planera en sekvens av handlingar och att generalisera.”

Se fler på spaning

Så skriver ni pressmeddelanden som ger resultat
AI ”medpristagare” i tre Nobelpris
Skapa digitalt innehåll som alla kan använda
Så skriver ni pressmeddelanden som ger resultat
AI ”medpristagare” i tre Nobelpris
Skapa digitalt innehåll som alla kan använda